Att selen lyftes ned och framför släden snart…

… med oss han sedan sig beger iväg med väldig fart!
Sådär supersnabbt gick det kanske inte på måndagens slädtur runt ovalbanan, men vi travade i alla fall en hel del. Man märker att det är lite tyngre än vad Bylur är van vid, men det är nog superbra träning om man tar det i lagom doser. Vi fotade årets julkort samma dag. De brukar bli lite… speciella. Vanliga, idylliska julkort är inte vår grej. Den här gången blev det inte jättegalet i och för sig, men lite utklädda var vi allt. Den bilden kommer kanske upp senare 😉

Haha mamma iklädd långkjol ska hjälpa Bylur att skjutsa igång släden. Vem tror ni jobbar mest?

Haha mamma iklädd långkjol ska hjälpa Bylur att skjutsa igång släden. Vem tror ni jobbar mest?

Flame i hagen bakom får se och lära.

Flame i hagen bakom får se och lära.

Jag gillar nästan kuskbocken mest.

Jag gillar nästan kuskbocken mest.

En vit och en grå med vinterpäls på

Blev lite sugen på att lägga upp några bilder på mina ögonstenar. Bylur fick jag när jag var tio år. Han var bara inriden men hade skadat sig och skulle sättas igång igen. Om jag hade tålamodet att skritta honom ut på turer och gå och promenera dag efter dag, då skulle jag få honom. Ganska bra deal tyckte jag och gjorde allt jag kunde. Vi svetsades ihop, den där vita prinsen och jag. På julafton år 2001 fick jag ett stort kuvert. I det låg ett papper med ett långt rim som mamma hade skrivit. Jag minns inte alltihop, men det slutade med något i stil med “Vi ska promenera i månens sken, du ska vara min och jag ska vara din, och jag ska bli bra i mitt ben”. Då blev jag rätt glad kan jag säga.

Faramír föddes på gården när jag var sju. Jag blev helt såld på den lilla musblacka fölungen som var den sötaste jag sett. Under kommande år spenderade jag en massa tid i hans unghästhage. Vi utvecklade snart en lek som gick ut på att vi skulle jaga varandra om vartannat. Mest var det han som fick springa efter mig och busa. Vi hade hur kul som helst. Jag tjuvred på honom i hagen, men fick också vara med under hans inridning. När jag var 14 år och hade konfirmerat mig stod han i trädgården med ett blått sidenband i svansen. Ingen dålig konfirmationspresent inte.

Bilderna är från några vintrar sen. Men de är så fina så det gör inget att de är lite gamla. De liknar sig själv rätt mycket, bara att Bylurs man blivit lite längre 🙂

"Bylur" betyder snöstorm på isländska.

“Bylur” betyder snöstorm på isländska.

Faramír är från Sagan om ringen. Alla hans helsyskon fick namn där ifrån.

Faramír är från Sagan om ringen. Alla hans helsyskon fick namn där ifrån.

När man är lång och har en låg häst, då släpar fötterna nästan i marken!

När man är lång och har en låg häst, då släpar fötterna nästan i marken!

Med bus i blick!

Med bus i blick!

<3

<3

Inga konstigheter.

Inga konstigheter.

Rider absolut inte utan hjälm till vardags. Hjälm är otroligt viktigt och det är knappt att jag kan försvara att rida utan ens vid fotograferingar. Viktigt att nämna i alla fall.

Rider absolut inte utan hjälm till vardags. Hjälm är otroligt viktigt och det är knappt att jag kan försvara att rida utan ens vid fotograferingar. Viktigt att nämna i alla fall.

Nu spänner vi för och finsläden kör

För ett par år sedan köpte jag och pappa en korgsläde för några hundralappar. Man kan säga att vår gemensamma hobby är att renovera gamla hästvagnar. Det började för några år sedan när jag ville köpa en gigg i Östersund som jag skulle köra Bylur med. Den hade stått i en lada i flera generationer och nu fick den komma i nya händer och bli omhändertagen. Sen har det bara fortsatt. Släden saknade dock skaklar så när vi tvättat, slipat, blästrat och målat kunde vi ändå inte åka med den. Men under de senaste veckorna har pappa gjort om fästena på ett par lösa skaklar vilket innebar att vi igår kunde ta vår alldeles första slädtur med Bylur! Han är en sån guldklimp den hästen. Jag hade ingen aning om hur det skulle gå (om släden skulle vara för tung att dra t.ex.) men han fixade det galant.

Så här härligt, snöigt var det på gården.

Så här härligt, snöigt var det på gården.

En smutsig liten häst i allt det vita.

En smutsig liten häst i allt det vita.

Ser sådär lagom taggad ut.

Ser sådär lagom taggad ut.

Isig, smutig och tufsig. Men ändå så fin.

Isig, smutig och tufsig. Men ändå så fin.

Andra hade täcke på sig, det är ju också en idé, haha.

Andra hade täcke på sig, det är ju också en idé, haha.

Förspänd och klar! Fler bilder från körning med släden kommer i annat inlägg.

Förspänd och klar! Fler bilder från körning med släden kommer i annat inlägg.

Julornament i tid för advent

Hur ledsamt det än är att Krusmynta gick bort så är jag inte så pass nedstämd att den där varma Julkänslan inte smyger sig på. Jag har pyntat i stugan, druckit glögg, ätit pepparkakor och trycker upp en massa julkort. Vi har ju dessutom fortfarande en tupp och två små fluffiga hönor som behöver kärlek, plus två katter som vi blir mer och mer bekanta med. Än har jag inte tagit några bilder på vårt pynt i torpet. I helgen ska vi ha lite vänner och familj över så då lär det dyka upp en del uppdateringar. Men jag har förstås lite Jul- och vinterinspiration från tidigare år, så för den som likt jag själv inte helt pyntat färdigt ännu kommer här lite bilder.

Lite svårt att pynta med räv. Men denna vackra varelse blev med hjälp av lite korv väldigt tam förra vintern. Han kom när vi ropade och ville gärna bli matad. Jag tänker på Harald Wibergs bilder med Räven och Tomten.

Lite svårt att pynta med räv. Men denna vackra varelse blev med hjälp av lite korv väldigt tam förra vintern. Han kom när vi ropade och ville gärna bli matad. Jag tänker på Harald Wibergs bilder med Räven och Tomten.

Hästar i snöfall är väl bra mysigt det med?

Hästar i snöfall är väl bra mysigt det med?

Huset jag vuxit upp i. Hem hem hem. Jag tycker om det under alla årstider, men lite extra på vintern.

Huset jag vuxit upp i. Hem hem hem. Jag tycker om det under alla årstider, men lite extra på vintern.

Och här är gården under ett snötäcke. Mamma går och skottar medan jag bara fotar, haha.

Och här är gården under ett snötäcke. Mamma går och skottar medan jag bara fotar, haha.

Något suddig bild, men vad gör det? En orörd, snöklädd trapp kan ju vara det bästa som finns.

Något suddig bild, men vad gör det? En orörd, snöklädd trapp kan ju vara det bästa som finns.

Lite kyssar måste man väl få under Julen? Sätt upp en mistel så blir det en extra kärleksfull Jul ;-)

Lite kyssar måste man väl få under Julen? Sätt upp en mistel så blir det en extra kärleksfull Jul 😉

Här har vi flickrummet. Det har jag kvar fortfarande, våra föräldrar har inget behov av att göra om våra sängkammare till något annat. Under Julen brukar det se ut såhär. Ljusstake i fönstret, röd rosett runt renhornen och rutiga sängkläder.

Här har vi flickrummet. Det har jag kvar fortfarande, våra föräldrar har inget behov av att göra om våra sängkammare till något annat. Under Julen brukar det se ut såhär. Ljusstake i fönstret, röd rosett runt renhornen och rutiga sängkläder.

Vackra, gamla julgranskulor kan man göra lite allt möjligt med. De är fina var de än hänger!

Vackra, gamla julgranskulor kan man göra lite allt möjligt med. De är fina var de än hänger!

Frost är bra, men det är snö jag vill ha

Och snö fick jag. Lagom till första advent blåste det upp och snöflingor yrde omkring. Det drog kallt kring fönstren i stugan och man ville helst av allt ligga kvar under täcket. Ni kanske har märkt att jag inte lagt upp mycket alls på bloggen den senaste tiden. Det beror på en del photoshop-problem som jag fortfarande försöker lösa. Jag har inte ens kunnat förminska bilderna vilket gjort att de varit för stora för att lägga upp. Så innan några adventsbilder kommer blir det en hel del uppdateringar från vad som hänt de senaste snöfattiga veckorna. Bilderna blir tyvärr oredigerade fram tills att jag fått hjälp med det tekniska. Jag brukar inte redigera jättemycket, men att dra upp ljuset när fotona blir för mörka, att höja de färger som kameran inte fångar och liknande saker, det vill jag ändå göra. Bilderna har en tendens att alltid bli lite dassigare än verkligheten genom kameralinsen. Med det sagt kommer en del opolerade inlägg framöver som jag hoppas är trevliga att ögna igenom ändå.

Vintern blev kort när snön smälte bort

Jo, jag vet att vintern i princip bara börjat. Men det kändes verkligen som att vi hade tidernas kortaste vinter när underbara snödagar plötsligt byttes mot åtta plusgrader och vårkänslor. De soliga dagarna har visserligen varit okej, regnet och leran inte lika så. Tur att vi har ett ridhus. Det må vara litet, men vi har ju små hästar så det funkar ganska bra, haha.

Inte så lätt att fotografera två hästar som inte kan stå still...

Inte så lätt att fotografera två hästar som inte kan stå still…

Bylur påminner mig om Ior. Lite deppig och mer grådassig än vit.

På den här bilden påminner Bylur om Ior. Lite deppig och mer grådassig än vit.

Fördelen med snön är också att man får se dessa vackra varelser oftare.

Fördelen med snön är också att man får se dessa vackra varelser oftare.

Rådjur, hjortar, älgar... Dem tröttnar jag aldrig på.

Rådjur, hjortar, älgar… Dem tröttnar jag aldrig på.

Ut och gå i en värld som är blå

Nej nu har jag inte bloggat på evigheter! Fullt upp som vanligt. Alltifrån katterna som vi sakta bekantar oss med, jobb och hästar plus allt vi ska hinna måla innan Jul. Full fart helt enkelt. Jag tog ju en massa bilder när snön ännu låg kvar och jag lägger upp några av dessa eftersom jag fortfarande lever i förnekelse av att snön är ersatt med plusgrader och regn. Hoppas att den snart kommer tillbaka <3

Söker du en ny kamrat? Kom till Eleonors kattpensionat!

Så projekt “rädda vildkatterna” drog igång så fort jag fick höra att man kunde låna kattfällor från katthemmet. Det tog inte lång tid innan jag hade först två, sen en, sen till, sen en till katt i fällan. Fyra ungar och en halvstor bor just nu i ett stall på gården. Ni behöver inte fråga vad mamma och pappa tycker om att jag släpar dit massa nya djur hela tiden… Nej, skämt åsido tycker de som de flesta att det är jättebra att jag försöker ta hand om dem. Dels blir det hysteriskt många vildkatter som ränner runt och de lever inte ett superkul liv, bråkar med gårdskatter osv. Dels vill man ju inte att fler kattungar ska stryka med. Nu har det dessutom blivit ännu kallare. I morse började det snöa lite mer på riktigt – det har varit rätt mjäkigt de senaste dagarna. Även om jag tycker synd om pappa som måste ploga, så älskar jag ju snön!

I morse hittade jag tre av ungarna i ena stallfönstret. Jag hade gallrat in en box men katter är både för smarta och för smidiga för sånt.

I morse hittade jag tre av ungarna i ena stallfönstret. Jag hade gallrat in en box men katter är både för smarta och för smidiga för sånt.

Första gången de ser snö!

Första gången de ser snö!

Sådär lagom nöjd med att vara instängd.

Sådär lagom nöjd med att vara instängd.

Men väldigt söt trots sitt fräsande och klösande haha.

Men väldigt söt trots sitt fräsande och klösande haha.

I hästhagen börjar kusarna prydas med florsocker.

I hästhagen börjar kusarna prydas med florsocker.

Bra med tjock, isolerande päls.

Bra med tjock, isolerande päls.

I vagn på tur med lurvigt djur

I förrgår tog jag en sväng med Bylur och rockarden. Han har fortfarande dålig kondis efter vilan när hans ben var skadat. Men vi jobbar på så mycket vi kan så kommer han få tillbaka flåset så småningom. Vädret var fantastiskt, solen sken och luften var krispig. Igår var det likadant. En frostig morgon med fallna löv och vackert ljus. Då klagar man inte.

Uppe vid jaktstugan kastade träden långa skuggor.

Uppe vid jaktstugan kastade träden långa skuggor.

Kolla den där lurviga rumpan! Och tänk att lurvigare kan den bli.

Kolla den där lurviga rumpan! Och tänk att lurvigare kan den bli.

Löven blir så vackra med frostade kanter.

Löven blir så vackra med frostade kanter. I bakgrunden är torpet.