I tisdags for jag och Gustaf ut på landet där vi stannar tills imorgon. Nog är det allt lite konstigt att “åka ut till landet” när man bor permanent på landet. Men nu är det ju Gustafs familjs landställe i Stockholms skärgård, och det är ju lite annat än landsbygden med fält och boskap i vår socken.
Det bästa med att komma ut till en skärgårdsö (förutom havsbad, tonvis med blåbär och Gustafs helt fantastiska familj) är nog att man inte kan göra något. Är jag ledig, men i torpet, så kan jag fortfarande svänga förbi gården och dona med något, eller jobba lite med trädgården fast jag kanske bara borde ligga och ta det lugnt. Nu sitter jag fast på en ö, så allt i jobbväg är uteslutet. Det blir förstås skogspromenader, fiske och turer med båten, men det kan man ju inte klaga på.
Tala om utsikt 😉
I skogen kunde vi ta massor med bra referensbilder till vårt målande.
Svamp-plockar-bröderna.
Gustaf begav sig med småkusinerna för att gräva mask till fisket.
Ett glas vin på bryggan kändes som en lämplig sysselsättning.
Frågan är – vatten eller silke?
Gustafs ena bror och syster körde kastspö medan vi andra metade.
