Kalvdans

När grannen som är vår lokala mjölkbonde erbjuder färsk råmjölk att hämta på gården kan man ju inte tacka nej! Jag har heller aldrig gjort kalvdans så då måste jag bara prova. Alltid en utmaning eftersom vi lagar allt i vedspis men med lite finess går det. Kan inte säga att jag är såld, men man måste förstås ge sig en chans att vänja sig vid något nytt också. Tror att det finns olika sätt att göra den på så ska försöka utforska mer och se om det finns ett riktigt topprecept.

Råmjölken är alldeles gul och fin!

Vintern är lång

Vintern är lång och det har den alltid varit. Men efter att ha flyttat ut i torpet utan isolering, toalett eller rinnande vatten så har vintern på något mystiskt sätt blivit ännu längre. Februari brukade jag älska, hela månaden fick gärna vara så vintrig som möjligt. Nu känner jag att den kan bli ännu lite kortare än vad den redan är. Egentligen.

Mysak, med hela världen för sina tassar. Men tvärtemot sin bror så vågar han sig inte ens till landsvägen. Han håller sig alltid nära. Det är jag något sjukt tacksam för.

“Sorry girls, det är vitt idag med. Bäst att gå in igen.”

På väg hem

Vägen till och från hästgården kan ta lång tid att åka. Ca 2,5 km vanliga landsvägen borde gå fort. Men allt som oftast stannar jag gång på gång för att fota. Det är en väldigt fin resväg jag har mellan hem och jobb helt enkelt.

Skuggfaxi i vinterkvällen

Mammas och pappas hus, tillika huset jag växte upp i.

Så många fina byggnader i Markim. Det här är ett av uthusen i Husby. Det är den by vi bor i, bara att vi bor en bit ifrån bykärnan.

Ser ni den där lilla stugan på andra sidan fältet? Det är vårt torp det.

Ser ni ljuset på björken? Hur fint?

Vadderat

Allt är inbäddat i ett tjockt lager snö. Det är hopplöst och underbart på samma gång. Nackdelar är sånt som att:

  • Man måste ploga
  • Man drar in en massa snö i huset
  • Hönsen vägrar gå ut
  • Lätt att köra i diket

Fördelar är att:

  • Det är galet vackert
  • Man gör sig inte så illa om man ramlar av hästen
  • Det är ljust fastän nattmörkret varar länge
  • Allt man lämnat framme i höstas som egentligen skulle tas undan syns inte
  • Man kan se spåren av alla vilda djur som gått över trädgården och gårdsplanen

Så, fler fördelar än nackdelar ändå 😉

Första timmen på morgonen är allt bara alldeles blått utanför.

Stackars torpet skulle verkligen behöva lite färg…

En tom hönsgård och ett fullt hönshus.

Luciaritt

Vi beslöt oss för att ha en luciaritt mellan gården och torpet med familjen. Jag blev lite uppehållen på förmiddagen så jag kunde inte rida med, men jag och Gustaf eldade och preppade fika i torpet i väntan på ryttarna.

Det var riktigt snöoväder tidigare under kvällen.

Sådär så att man knappt ser omgivningarna…

En suddig bild på min sysslingdotter Lo på hästen Sproti.

Hästarna fick förstås hö att mumsa på.

Lo och pappa inne i värmen.

När det väl var dags att bege sig tillbaka till hästgården hade det slutat snöa. Istället var allt sådär tyst och vackert som det bara kan vara en mörk vinterkväll.

Julpyntat

Nu har vi pyntat loss i torpet. Det må vara litet men vi lyckas knöka in rätt mycket pynt ändå, haha.

Snön bidrar onekligen till julkänslan.

Ett av mina foton som Gustaf låtit trycka upp. Rune räv som kom och fick mat på gården för ett par år sedan. Hur fin som helst.

Strutarna har vi pysslat med själva, hur enkelt som helst och roligt att fylla med gottis.

Jag blev så glad när jag hittade den här julgriranden second hand med Jenny Nyström-motiv! En av mina absoluta favoritkonstnärer och största inspirationer.

Snöfall

Antar att jag måste bli bättre på att fota snöfall för det ser snarare ut som att det regnar haha. Men många, små flingor föll över torpet ikväll och jag misstycker inte.

Första advent

Första advent började hemma i torpet. Min storasyster Linn kom över för risgrynsgröt och mysfrukost. Ibland kan man ju sakna tiden före vuxenskap och flytt hemifrån. När vi båda var hemma och bara kunde kila över till varandras rum eller sitta i köket och fixa med adventsljusstakarna. Men jag ska inte klaga. Mamma och pappas gård ligger 2,4 km ifrån oss och Linn bor bakom mjölkgården som ligger kanske 2 km bort. Vi bor liksom i en liten triangel och har ju egentligen gång- eller cykelavstånd. Så att kila över till varandra är inte sådär jättesvårt ändå.