Ta sig fram

Till sist lyckades vi röja framför jordkällaren som vi fick i julklapp (se inlägg under kategorin “Jordkällaren”). Tillsammans med våra fina grannar gjorde vi också en guldinsats och tog bort all gammal taggtråd som sträckt sig hela vägen från oss, förbi jordkällaren och vidare bort förbi våra grannar. Tanken är att räta upp de gamla trästolpen, sätta ny eltråd och göra en stor fin hästhage längs med ån! Ser fram emot det. Kolla också vad fint med alla scillor som ploppade upp runt jordkällaren nu till våren! Det var sjukt svårt att fånga med kameran men i verkligheten såg det ut som ett blått hav av småblommor.

Äntligen kommer våren

Jag har verkligen längtat efter vår. Jag har inte hunnit fota så mycket dock, haft massor att stå i. Men här kommer en bildbomb från en härlig aprildag, med höns och katt och Gustaf.

Så coola.

Krokusarna tittar upp.

Gulle som gärna sitter på armen.

När man tror att man hittar en död höna men hon egentligen sandbadar.

Smask.

Biffiga Emil.

Ida <3

Underbara djur.

Barnkammaren

Några barn har vi inte och kanske aldrig kommer skaffa, men plantor, det har vi gott om. Om vi hade barn som blev fler i samma takt som plantorna skulle jag ha panikat för länge sen. Under växtbelysning trängs just nu ca 200 plantor och fler är på gång. I chiffonjén som vi fått av Gustafs morföräldrar förvaras alla frön i små lådor. Hittills har vi satt 4 sorter chili, 2 sorter paprika, aubergine, kronärtskocka, tomat och majs. Och ändå känner jag att vi ligger efter. Tänk om vi hade haft barn också. De hade fått bo i hallen.

In the jungle.

Första gången vi odlar kronärtskocka! Kolla de silvriga bladen!

En del av plantorna. Alldeles för lite växtbelysning som sitter alldeles för högt upp. Det duger tills vi fixat mer, men plantorna blir lite gängliga och ljusa.

Hur vacker är inte den här möbeln?

Chilifrossa

Tänk att jag petade bort jalapeñon från burgarna förut. Att stark mat gick bort och att chili verkligen inte var för mig. Om du lider av samma åkomma och känner att såhär kan du inte ha det, för vem vill leva livet med begränsningar?? Då rekommenderar jag detta: börja odla chili och låt din sambo laga maten som hen vill ha den. Förutsatt att din sambo gillar stark mat… Både Gustaf och jag tycker typ att chilin är bland det viktigaste att odla i år. Förra året odlade vi Padron och Cayenne. Vi tyckte att vi hade mycket, men flera plantor dig (när jag glömde vattna) och i slutändan kände vi bara VARFÖR HAR VI INTE MER CHILI??? Så i år ska vi ha ytterligare ett par sorter och framför allt fler plantor. Vi kommer odla Padron (samma som sist, från Runåbergs fröer som kan vara mild och snäll eller så stark att man tror att tungan fräts bort), Cayennepeppar, Jalapeño som vi i synnerhet ska lägga in när den är skördeklar och en sort vi tyckte verkade spännande som heter Bulgarian Carrot. Den ska bli morotsformad och orange och i styrka ligga mellan jalapeño och Habanero (som ska vara en av de starkaste chilisorterna). Chili alltså. Vilken frukt.

Odlingssäsongen börjar på nytt

Så var det plötsligt dags igen! Plantor ska förkultiveras, krukor ska vattnas och frön köpas in. Hur kan det här vara så roligt som det är? Det enda som kanske gör det mindre kul är vår brist på utrymme. Sedan vi hade öppen ateljé och konstutställning i torpet i höstas har sovrummet fortsatt vara just det, en ateljé. Gustaf behöver plats att måla och vi har helt enkelt inte orkar ställa tillbaka sängen. Planen är ju att isolera och inreda sovloftet vi tänkt oss. Men nu när odlingen börjar känns det som att det där loftet kommer dröja. Så sovrummet som blev en ateljé får nu bli… växthus? Odlingskammare? Vilket innebär att jag och Gustaf fortsätter med vårt spartanska liv i “allrummet”. En sover på soffan och en på madrass på golvet. Allt för odlingen, antar jag.

För att få bättre värme för plantorna (torpet är ju inte det varmaste) sätter vi dem i förvaringslådor av plast. Små drivhus kostar skjortan och det behövs bara något med lock och så ett element eller värmeplatta under. Se till att locket inte är helt stängt bara för då börjar det mögla!

Favoriten.

Den tveklöst bästa julklappen

Den här julen fick jag något i julklapp som var utöver det vanliga. Jag ska börja med att nämna att Gustaf och jag haft ett problem med vår odling. Vi har nämligen ingenstans att förvara våra grödor. Vi har tänkt gräva stukor (hål i marken) eller till och med bygga en jordkällare. Men båda är ju sanslöst mycket jobb. Vi har hitttills förvarat allt i mina föräldrars gamla bastu som visserligen är sval, men allt annat än perfekt.

Från början var tanken “bara” att vi skulle få det här flygfotot som visar Sjöstugan och Sjöbacken år 1959. Det är otroligt hur mycket som förändras på bara 60 år. Förutom våra grannars hus som inte fanns då, har även skog, sly och buskage vuxit upp något galet. Den lilla tallen vid vår infart är nu helt enorm.
Området bakom vår vedbod är idag helt igenvuxet, vilket är varför vi aldrig upptäckt det som är så tydligt på den här bilden. Inget annat än en äkta jordkällare! (Mitten av bilden fast något till vänster).
Vi har aldrig gått förbi precis där, eftersom det är lite avsides. Och om ni tittar på bilderna nedan så förstår ni nog varför vi inte sett den ens vintertid. Vi fick alltså inte bara ett foto utan även en jordkällare i julklapp!

Sen behöver vi inte låtsas om att om vi bara hade nämnt vårt förvaringsproblem för våra kära grannar hade vi nog fått veta detta för länge sen haha.
Förhoppningen var att vi skulle hitta något riktigt spännande och gammalt där inne. Men förutom en trasig spark fanns bara öl från år 2000 och en gammal burk inlagd sill. Tar bud på den om någon är intresserad.

Eh… Det ska ligga en jordkällare här någonstans. Någon som har en vägbeskrivning?

Jag var helt beredd på att den skulle vara inrasad eller på annat sätt totalt obrukbar.

Men kolla vad fin den ändå är!

Fin innerdörr dessutom 🙂

Nu undrar jag om det finns någon bra jordkällar-expert där ute? Kan någon datera den? Jag själv gissar på 1930-40 tal men har inte så bra koll. Är det något vi bör göra med den eftersom den stått så länge? Vädra har jag förstått att man ska och ytterdörren behöver onekligen bytas. Men något annat? ?

Vadderat

Allt är inbäddat i ett tjockt lager snö. Det är hopplöst och underbart på samma gång. Nackdelar är sånt som att:

  • Man måste ploga
  • Man drar in en massa snö i huset
  • Hönsen vägrar gå ut
  • Lätt att köra i diket

Fördelar är att:

  • Det är galet vackert
  • Man gör sig inte så illa om man ramlar av hästen
  • Det är ljust fastän nattmörkret varar länge
  • Allt man lämnat framme i höstas som egentligen skulle tas undan syns inte
  • Man kan se spåren av alla vilda djur som gått över trädgården och gårdsplanen

Så, fler fördelar än nackdelar ändå 😉

Första timmen på morgonen är allt bara alldeles blått utanför.

Stackars torpet skulle verkligen behöva lite färg…

En tom hönsgård och ett fullt hönshus.