Den tveklöst bästa julklappen

Den här julen fick jag något i julklapp som var utöver det vanliga. Jag ska börja med att nämna att Gustaf och jag haft ett problem med vår odling. Vi har nämligen ingenstans att förvara våra grödor. Vi har tänkt gräva stukor (hål i marken) eller till och med bygga en jordkällare. Men båda är ju sanslöst mycket jobb. Vi har hitttills förvarat allt i mina föräldrars gamla bastu som visserligen är sval, men allt annat än perfekt.

Från början var tanken “bara” att vi skulle få det här flygfotot som visar Sjöstugan och Sjöbacken år 1959. Det är otroligt hur mycket som förändras på bara 60 år. Förutom våra grannars hus som inte fanns då, har även skog, sly och buskage vuxit upp något galet. Den lilla tallen vid vår infart är nu helt enorm.
Området bakom vår vedbod är idag helt igenvuxet, vilket är varför vi aldrig upptäckt det som är så tydligt på den här bilden. Inget annat än en äkta jordkällare! (Mitten av bilden fast något till vänster).
Vi har aldrig gått förbi precis där, eftersom det är lite avsides. Och om ni tittar på bilderna nedan så förstår ni nog varför vi inte sett den ens vintertid. Vi fick alltså inte bara ett foto utan även en jordkällare i julklapp!

Sen behöver vi inte låtsas om att om vi bara hade nämnt vårt förvaringsproblem för våra kära grannar hade vi nog fått veta detta för länge sen haha.
Förhoppningen var att vi skulle hitta något riktigt spännande och gammalt där inne. Men förutom en trasig spark fanns bara öl från år 2000 och en gammal burk inlagd sill. Tar bud på den om någon är intresserad.

Eh… Det ska ligga en jordkällare här någonstans. Någon som har en vägbeskrivning?

Jag var helt beredd på att den skulle vara inrasad eller på annat sätt totalt obrukbar.

Men kolla vad fin den ändå är!

Fin innerdörr dessutom 🙂

Nu undrar jag om det finns någon bra jordkällar-expert där ute? Kan någon datera den? Jag själv gissar på 1930-40 tal men har inte så bra koll. Är det något vi bör göra med den eftersom den stått så länge? Vädra har jag förstått att man ska och ytterdörren behöver onekligen bytas. Men något annat? ?

Pyntat, klappat, rimmat

Jag tycks alltid vara klar just den 23e december med rim och paketinslagning. Inte en dag för tidigt. Kanske kommer jag kunna ändra den vanan, men det krävs nog krafttag. Jag älskar dock att slå in paket. Välja papper, dekorationer och skriva rim är onekligen en favoritsyssla. I år hittade jag ett papper som ser ut som en gammal tapet. Jag blev alldeles till mig när jag såg den, dessutom var den på rea i konstbutiken i Stockholm (där jag egentligen skulle handla material åt Gustaf). Lite kvistar från vår lärk, idegran eller några ax korn och snöre räcker långt för att få till riktigt vackra klappar.

Kanelstänger ser liksom sagolika ut i sig.

Granen pyntade jag och syster Linn i vanlig ordning.

Julpyntat

Nu har vi pyntat loss i torpet. Det må vara litet men vi lyckas knöka in rätt mycket pynt ändå, haha.

Snön bidrar onekligen till julkänslan.

Ett av mina foton som Gustaf låtit trycka upp. Rune räv som kom och fick mat på gården för ett par år sedan. Hur fin som helst.

Strutarna har vi pysslat med själva, hur enkelt som helst och roligt att fylla med gottis.

Jag blev så glad när jag hittade den här julgriranden second hand med Jenny Nyström-motiv! En av mina absoluta favoritkonstnärer och största inspirationer.

Kantat

Till sist fick vi tid över (eller trollade vi fram tid över) för att färdigställa kanten till köksträdgården. I och med att vi planerar att ha en växthus i köksträdgården så är en del lite provisorisk, men i och med konstrundan i början av oktober kändes det kul att få det hela hyfsat klart.

Det här blev våran eventbild för konstrundan (Konst i Roslagen). Hur snygg? 😉

Äntligen inga fler tomma ytor utan duk eller grus. Det kändes som att köksträdgården blev sanlöst mycket större.

Lite krattning på gruset så är det finemang!

Ingen bra bild (tog den mest för vår egen skull), men här ser ni hur kanten blev ovanifrån.

Mot muren är det tänkt att växthuset ska byggas så småningom.

Vi är supernöjda.

Eget te

De bästa presenterna att ge bort är de man gjort själv, tycker jag i alla fall. Gustafs vän Calle fyllde 30 och då fixade vi hemmagjorda (eller kanske snarare hemmaplockade) teer, som vi gjorde en lite fin upphängning åt. De har ett torp som de håller på att rusta upp och vi tänkte att det skulle passa bra där.

Se dig omkring i naturen så kommer du kunna hitta både det ena och det andra att göra te av. Vi hade nässlor, älgört (som är en medicinalväxt) och svartvinbärsblad. Påsarna sydde jag av gamla linnehanddukar  vi köpt på loppis 🙂

Sakletare

Oj vad vi har samlat skräp under sommaren, jag och Gustaf. Fast bra skräp förstås. Sånt där man kan bygga odlingslådor av eller ha som inredning eller använda till något annat fiffigt. några hundra meter från torpet finns en ladugård som inte används. Utanför ligger en massa bråte som ska skeppas och slängas så snart det finns tid. Men vi frågade om inte vi kunde få gå runt och fynda bland skrotet och visst fick vi det. Rena guldgruvan ska jag tala om! 😉

Hönslyx

Storstädning av hönshuset känns det som att vi har nästan jämt. Det behövs så mycket som de dammar och bajsar. Men störst skillnad var det förstås när vi i juli möblerade om efter “småkyckling-stadiet” med inredning anpassad för deras första levnadsveckor, och gjorde i ordning för “unghöns-stadiet”. Vi fixade med redena, städade ur allt, la ny sand över golvet och piffade till.

När jag var liten samlade jag på gosedjurshundar. Okej, ska jag vara ärlig höll det nog på lite för länge… Men till min och min systers lycka har vi världens pyssligaste farmor. Mammim gjorde då hundkojor till mina hundar, hur fina som helst och naturligtvis ingenting jag vill slänga fastän jag inte haft användning för dem på massor med år. Men så kom jag på den fiffiga idén att låta en av dem blir rede till hönsen! Jag målade om namnskylten där det stod “Nex” och skrev istället “Ägg”. Hoppas att de börjar värpa snart också för än så länge stämmer knappast skylten 😉

Fint som snus blev det hur som helst och kycklingarna var så nöjda. Gick runt och pickade och började sakta men säkert ge sig upp för att sova på sittpinnarna. Det är en himla härlig känsla när djuren uppenbart är nöjda och glada.

Pettson får pryda väggen.

Ida <3

Fint va?

Maskätet köksbord

Äntligen fick vi ett nytt köksbord! Inte nytt egentligen, jag köpte det på vår lokala antik och kuriosa. Det behövde lite fix så vi fick det till ett jättebra pris! Det som tidigare stod i torpet hade någon gång målats bajsbrunt. Fråga mig inte vem som kom på den idén, men så var det och vi var därför tvungna att alltid ha duk för att gömma det. Men jag började tröttna på att tvätta dukar på löpande band och dessutom ville både jag och Gustaf ha ett trärent bord med lite patina. Och ett bord som vi ändå får spilla på så att man kan peka på det där rödvinsglasmärket och säga “det var ju den där kvällen när de där vännerna var på besök”. Så sprang jag på det här bordet som var härligt maskätet (ja det är något positivt så länge de som äter inte är kvar i träet). Köket fick sig ett sedan länge behövligt ansiktslyft och Gullefjun fick komma in för inspektion och posering.

Ve och fasa – detta är bilden före och utan duk.

Prisa Gud! Så här blev det sen.

Stallfest

På Islands nationaldag hade vi stallfest på gården. Vi hade skojtävlingar med galopprace, öltölt och annat kul, sen var det knytis på kvällen. Pappa och jag provkörde också vår senast renoverade vagn, en gammal åktrilla. Pappa har gjort nästan allt jobb på den, men jag stod som vanligt för det konstnärliga och har björkådrat den. Det var vanligt att träådra vagnarna förr. Man ville nämligen att de skulle se ut att vara i ett finare träslag än det de var tillverkade i. Jag ska göra ett inlägg om alla våra renoverade vagnar, jag måste bara se till att ha bra foton på alla.