Kantat

Till sist fick vi tid över (eller trollade vi fram tid över) för att färdigställa kanten till köksträdgården. I och med att vi planerar att ha en växthus i köksträdgården så är en del lite provisorisk, men i och med konstrundan i början av oktober kändes det kul att få det hela hyfsat klart.

Det här blev våran eventbild för konstrundan (Konst i Roslagen). Hur snygg? 😉

Äntligen inga fler tomma ytor utan duk eller grus. Det kändes som att köksträdgården blev sanlöst mycket större.

Lite krattning på gruset så är det finemang!

Ingen bra bild (tog den mest för vår egen skull), men här ser ni hur kanten blev ovanifrån.

Mot muren är det tänkt att växthuset ska byggas så småningom.

Vi är supernöjda.

Eget te

De bästa presenterna att ge bort är de man gjort själv, tycker jag i alla fall. Gustafs vän Calle fyllde 30 och då fixade vi hemmagjorda (eller kanske snarare hemmaplockade) teer, som vi gjorde en lite fin upphängning åt. De har ett torp som de håller på att rusta upp och vi tänkte att det skulle passa bra där.

Se dig omkring i naturen så kommer du kunna hitta både det ena och det andra att göra te av. Vi hade nässlor, älgört (som är en medicinalväxt) och svartvinbärsblad. Påsarna sydde jag av gamla linnehanddukar  vi köpt på loppis 🙂

Sakletare

Oj vad vi har samlat skräp under sommaren, jag och Gustaf. Fast bra skräp förstås. Sånt där man kan bygga odlingslådor av eller ha som inredning eller använda till något annat fiffigt. några hundra meter från torpet finns en ladugård som inte används. Utanför ligger en massa bråte som ska skeppas och slängas så snart det finns tid. Men vi frågade om inte vi kunde få gå runt och fynda bland skrotet och visst fick vi det. Rena guldgruvan ska jag tala om! 😉

Hönslyx

Storstädning av hönshuset känns det som att vi har nästan jämt. Det behövs så mycket som de dammar och bajsar. Men störst skillnad var det förstås när vi i juli möblerade om efter ”småkyckling-stadiet” med inredning anpassad för deras första levnadsveckor, och gjorde i ordning för ”unghöns-stadiet”. Vi fixade med redena, städade ur allt, la ny sand över golvet och piffade till.

När jag var liten samlade jag på gosedjurshundar. Okej, ska jag vara ärlig höll det nog på lite för länge… Men till min och min systers lycka har vi världens pyssligaste farmor. Mammim gjorde då hundkojor till mina hundar, hur fina som helst och naturligtvis ingenting jag vill slänga fastän jag inte haft användning för dem på massor med år. Men så kom jag på den fiffiga idén att låta en av dem blir rede till hönsen! Jag målade om namnskylten där det stod ”Nex” och skrev istället ”Ägg”. Hoppas att de börjar värpa snart också för än så länge stämmer knappast skylten 😉

Fint som snus blev det hur som helst och kycklingarna var så nöjda. Gick runt och pickade och började sakta men säkert ge sig upp för att sova på sittpinnarna. Det är en himla härlig känsla när djuren uppenbart är nöjda och glada.

Pettson får pryda väggen.

Ida <3

Fint va?

Maskätet köksbord

Äntligen fick vi ett nytt köksbord! Inte nytt egentligen, jag köpte det på vår lokala antik och kuriosa. Det behövde lite fix så vi fick det till ett jättebra pris! Det som tidigare stod i torpet hade någon gång målats bajsbrunt. Fråga mig inte vem som kom på den idén, men så var det och vi var därför tvungna att alltid ha duk för att gömma det. Men jag började tröttna på att tvätta dukar på löpande band och dessutom ville både jag och Gustaf ha ett trärent bord med lite patina. Och ett bord som vi ändå får spilla på så att man kan peka på det där rödvinsglasmärket och säga ”det var ju den där kvällen när de där vännerna var på besök”. Så sprang jag på det här bordet som var härligt maskätet (ja det är något positivt så länge de som äter inte är kvar i träet). Köket fick sig ett sedan länge behövligt ansiktslyft och Gullefjun fick komma in för inspektion och posering.

Ve och fasa – detta är bilden före och utan duk.

Prisa Gud! Så här blev det sen.

Stallfest

På Islands nationaldag hade vi stallfest på gården. Vi hade skojtävlingar med galopprace, öltölt och annat kul, sen var det knytis på kvällen. Pappa och jag provkörde också vår senast renoverade vagn, en gammal åktrilla. Pappa har gjort nästan allt jobb på den, men jag stod som vanligt för det konstnärliga och har björkådrat den. Det var vanligt att träådra vagnarna förr. Man ville nämligen att de skulle se ut att vara i ett finare träslag än det de var tillverkade i. Jag ska göra ett inlägg om alla våra renoverade vagnar, jag måste bara se till att ha bra foton på alla.

Fika, skvaller och kycklingar

Härom veckan hade vi grannarna över på fika. Matilda och barnen skulle också få titta på kycklingarna, några är ju faktiskt från deras egna hönor. Det blev som oftast att Gustaf agerade lekfarbror med barnen och så kunde jag sitta och skvallra med deras mammor 😉 Den här gången blev det delvis köpefika. Jag har precis insett hur otroligt skönt det är att slippa baka ibland, haha. Missförstå mig rätt, jag absolut älskar att baka. Men när man har femtioelva projekt i trädgården som gärna ska vara klara innan sommaren helt är över, så är det ganska skönt att slippa baka sju sorters kakor! Matilda hade också tagit med sig en hemmagjord svartvinbärsbladssaft och ingenting kunde konkurrera med den. Godaste saften jag druckit tror jag.

Sen tog jag och Gustaf ut några kycklingar så att de fick se lite av världen utanför hönshuset, här var de ju ännu väldigt små. Det märks dock att vi inte hanterat de små lika mycket som Gullefjun, de är inte i närheten lika tama. Men efter en stund i handen så brukar de slappna av 🙂

Den stora kycklinglyckan!

Så vårt första kläck gick som ni kanske läst rätt dåligt. Det gick åt helskotta rent ut sagt. En underbar liten Gullefjun fick vi och henne (nästan helt säkra på att det är en höna!) är vi så santlöst tacksamma för.

Men kläck nummer två blev helt klart revanschen! När vi lyste igenom äggen var alla fjorton befruktade och på väg att bli kycklingar! Helt otroligt. Sen tappade jag dock modet lite, två av de gröna äggen gick nämligen sönder i kläckaren. Det har helt klart delvis med kläckaren att göra, men just de gröna hade väldigt skört skal. Det kan bero på att hönorna som värpt dem fått för lite kalk, då blir skalen inte lika kraftiga. Så de var tyvärr bara att kasta.

Men någon vecka senare började små hål pickas i skalen. Det är helt fantastiskt att se en kyckling kämpa sig ur ägget, vilken kraft det finns i dem! Tyvärr var det en kyckling som dog efter några timmar. Jag tyckte att det var väldigt, väldigt jobbigt, först tänker man alltid att det är man själv som gjort något fel. Men så var tack och lov inte fallet, det är bara naturens gång helt enkelt. Alla de andra elva nykläckta har mått prima hela vägen! Här får ni lite bilder och en video från när nio av dem var kläckta, bara någon dag gamla <3

På väg ut!

Titta på de där små vingarna på Sofia till vänster!

Återbruka odlingskruka

I vårt hushåll är det inte mycket nytt som inhandlas. Jag är ganska okej med att köpa nytt då och då, men Gustaf är mer radikal. Eller mer principfast kanske 😉 Nu skulle vi ju få ihop våran köksträdgård och till en köksträdgård kan man behöva diverse odlingslådor, krukor mm. Just krukor var det flera i stallet som skänkte, vilket var helt underbart. Tre pallkragar fick jag sen i födelsedagspresent. Men vi ville helst inte köpa fler nya. Då upptäckte vi att vid den gamla, tomma ladugården ner längs vägen, låg en massa virke. Jag kollade med vår hyresvärd som också äger ladugården och visst, allt skulle slängas så det var bara att ta! Det var riktigt fint virke, men mest bara spillbitar som jag förstår att ingen annan skulle göra något av. Men är man lite finurlig som jag och Gustaf, då knåpar man ihop flertalet fina odlingslådor. Det bästa av allt är att alla kommer se så olika ut, bara för att vi fick lov att anpassa oss efter virkets längder. Variation gillar vi!

Han lever sig in i alla fall.

Medar och hjul i grannarnas skjul

Tänk vilka skatter som gömmer sig i lador, på loft och logar runt om i landet. Jag och min pappa har ju som hobby att renovera gamla hästvagnar och åkdon. Vi har generellt en särskild kärlek till gamla ting. Vi fick gå upp på loftet i en lada hos en av våra grannar och kika på vad de har där. Flera saker som stått där sen man slutade använda hästar som arbetskraft på gården. Så här är det ju nästan överallt och vi blir alldeles saliga när vi får tillfälle att vårda något som annars bara skulle stå och samla än tjockare lager damm i något skjul. Och även om ingen vill ge bort eller sälja något så är det fantastiskt att bara få gå och titta på allt. Vissa grejer får man verkligen fundera över för att förstå vad de användes till.

En släde med älgskinnet kvar i och en promenadvagn.

En släde med älgskinnet kvar i och en promenadvagn.

Fin trilla med sirliga armstöd.

Fin trilla med sirliga armstöd.