Bästa mjölkgården

Man kan diskutera mycket huruvida vi borde dricka mjölk från kor eller inte. Men jag är glad över att vårt djurskydd i Sverige är så bra som det är. För mjölk dricks det i mängder och då är i alla fall det minsta vi kan göra att se till att djuren har det så bra som möjligt. På Stora Lundby, som är Markims enda mjölkgård, är det så. Björn och Susanne har fått ta emot priser (bl.a. av Kungen himself) för att de gör det de gör så bra. Korna och kvigorna går i stora beteshagar och håller därmed de vackra markerna öppna. Kalvarna står inte separerade i små bås för sig själva utan går tillsammans, på somrarna oftast ute i en gräshage. Då och då får kon och kalven gå tillsammans längre än vanligt. Inne i ladugården har korna en del där de blir utfodrade och en del med fräscht spån där de kan knata runt eller ligga och vila. Jag har inte varit på så värst många mjölkgårdar i Sverige. Men tillräckligt för att kunna säga att den här är en av de bästa för djurens del. Glad att vi har just dem till grannar.

Två kor med sina nykläckta kalvar.

Pappa och jag stannade till vid Stora Lundby på vägen hem mot gården. Han är helt kotokig. Att han fortfarande aldrig skaffat en ko är för mig ett mysterium…

Sommarkvällar vid Sjöstugan

Försommar. Kvällssol. Vatten som porlar. Djuren får ungar. Allt grönskar. Älskar’t.

Full fart i slussen där sjön mynnar ut i ån som ringlar vidare förbi mjölkgården och sen till mammas och pappas gård.

Bakom björkarna, uppför slänten, ligger torpet. Vedboden kan man skymta till vänster.

Ardennerföl

När vi hämtade Lilleman på Mossagård kikade vi förstås på fölen de hade. Så otroligt fina. Jag blir helt fascinerad av hur “biffiga” de redan är! Ett islandsföl är liksom som ett litet rådjurskid, det är bara skinn och ben haha. Man såg verkligen på dessa att de skulle bli rejäla arbetshästar en dag!

Hur vacker?

Det där kallar jag en märr!

Stiftelsen

Det har hänt en massa saker på sistone som tagit min tid och uppmärksamhet och gjort att jag knappt ens hunnit fotografera något. Både lite tradiga saker och roliga. En rolig som jag ändå vill dela med mig av är att jag blivit ny ordförande för en kulturstiftelse, här hemma i Markim. På bilden ser ni socknens pärla, i det där vackra huset finns nämligen vårt lokala museum, ett storbondehem bevarat från 1800-talet och stiftelsen jag nu är med i är den som driver museet. Det ska bli så himla kul att få vara med och vårda den här skatten, inte nog med att jag bor sisådär en km bort men i vaktmästarbostaden inne i huset bor också våra vänner Zara och Daniel som även de kommer vara med och lyfta museet till nya höjder. Vi öppnar dörrarna för visning och guidning den 26e maj som årets första offentliga datum, mellan 12-14 för den som har vägarna förbi!

Husby Gårds museum

Kalvdans

När grannen som är vår lokala mjölkbonde erbjuder färsk råmjölk att hämta på gården kan man ju inte tacka nej! Jag har heller aldrig gjort kalvdans så då måste jag bara prova. Alltid en utmaning eftersom vi lagar allt i vedspis men med lite finess går det. Kan inte säga att jag är såld, men man måste förstås ge sig en chans att vänja sig vid något nytt också. Tror att det finns olika sätt att göra den på så ska försöka utforska mer och se om det finns ett riktigt topprecept.

Råmjölken är alldeles gul och fin!

Vårvinter

Ljuset är verkligen på väg tillbaka. Det märks alltid så tydligt i februari. Även om vintern ofta är som härligast just nu så suger det i mig av vårlängtan. Jag vill verkligen ha båda på samma gång. Torpet fylls med tulpaner och krokusar för att stilla begäret efter liv och grönska.

Mysak inspekterar gärna alla blommor, precis som hans bror brukade göra. Fast Skorpan brukade förstås äta upp dem också…

Hönsen värper ägg i pastellfärger,

Hästarna njuter också av värmen som solen ändå ger.

På väg hem

Vägen till och från hästgården kan ta lång tid att åka. Ca 2,5 km vanliga landsvägen borde gå fort. Men allt som oftast stannar jag gång på gång för att fota. Det är en väldigt fin resväg jag har mellan hem och jobb helt enkelt.

Skuggfaxi i vinterkvällen

Mammas och pappas hus, tillika huset jag växte upp i.

Så många fina byggnader i Markim. Det här är ett av uthusen i Husby. Det är den by vi bor i, bara att vi bor en bit ifrån bykärnan.

Ser ni den där lilla stugan på andra sidan fältet? Det är vårt torp det.

Ser ni ljuset på björken? Hur fint?