Bästa mjölkgården

Man kan diskutera mycket huruvida vi borde dricka mjölk från kor eller inte. Men jag är glad över att vårt djurskydd i Sverige är så bra som det är. För mjölk dricks det i mängder och då är i alla fall det minsta vi kan göra att se till att djuren har det så bra som möjligt. På Stora Lundby, som är Markims enda mjölkgård, är det så. Björn och Susanne har fått ta emot priser (bl.a. av Kungen himself) för att de gör det de gör så bra. Korna och kvigorna går i stora beteshagar och håller därmed de vackra markerna öppna. Kalvarna står inte separerade i små bås för sig själva utan går tillsammans, på somrarna oftast ute i en gräshage. Då och då får kon och kalven gå tillsammans längre än vanligt. Inne i ladugården har korna en del där de blir utfodrade och en del med fräscht spån där de kan knata runt eller ligga och vila. Jag har inte varit på så värst många mjölkgårdar i Sverige. Men tillräckligt för att kunna säga att den här är en av de bästa för djurens del. Glad att vi har just dem till grannar.

Två kor med sina nykläckta kalvar.

Pappa och jag stannade till vid Stora Lundby på vägen hem mot gården. Han är helt kotokig. Att han fortfarande aldrig skaffat en ko är för mig ett mysterium…

Sommarkvällar vid Sjöstugan

Försommar. Kvällssol. Vatten som porlar. Djuren får ungar. Allt grönskar. Älskar’t.

Full fart i slussen där sjön mynnar ut i ån som ringlar vidare förbi mjölkgården och sen till mammas och pappas gård.

Bakom björkarna, uppför slänten, ligger torpet. Vedboden kan man skymta till vänster.

Gustafs födelsedag

Så var det Gustafs tur att fylla år. Det innebar som alltid ledtrådar, överraskningar och underhållning hela dagen. Till att börja med hade jag tänt en eld vid vår grillplats. Han fick sång och mys på sängen och sen en ledtråd som ledde honom ut i det vackra vinterlandet. Vi åt “lyxpinnbröd”, äggröra i gjutjärnspanna, stekte på ägg med kanel och smör och åt med turkisk yoghurt. Känner mig som ett geni för det där var nog den bästa frukostupplevelse vi båda haft. Så tyst och stilla, så kallt och vackert och perfekt på alla sätt. Senare åkte vi in till stan på en konstutställning Gustaf velat besöka och efter det mötte vi upp min syster och såg en pjäs på Dramaten. En bra dag om du frågar mig (och jag är rätt säker på att Gustaf håller med).

Kolla den där frosten!

Vildlivet

Det är lite som att bo på djurpark här. Fast utan parken och med djur som inte mår piss och har störningsbeteenden och utan skrikande ungar som försöker härma lätena på varenda djur de ser. Lite så är det.

Dovhjortar på fältet.

Hur vackra?

Gräsänderna gillar ån. I sommar skulle vi vilja ha ankor här.

På väg hem

Vägen till och från hästgården kan ta lång tid att åka. Ca 2,5 km vanliga landsvägen borde gå fort. Men allt som oftast stannar jag gång på gång för att fota. Det är en väldigt fin resväg jag har mellan hem och jobb helt enkelt.

Skuggfaxi i vinterkvällen

Mammas och pappas hus, tillika huset jag växte upp i.

Så många fina byggnader i Markim. Det här är ett av uthusen i Husby. Det är den by vi bor i, bara att vi bor en bit ifrån bykärnan.

Ser ni den där lilla stugan på andra sidan fältet? Det är vårt torp det.

Ser ni ljuset på björken? Hur fint?

Julgranshämtning

Idag begav jag mig ut med Gustaf och Bylur och hämtade årets gran till gården. En helt underbar tradition som förut uträttades tillsammas med min gamla häst Gladur <3

Bylur är 22 år nu. Om några år kommer han få gå i pension. Det börjar bli dags att hitta en ny körhäst som får ta över efter honom. Antingen blir det en ardenner som när jag var liten. Eller kanske en bruksnordis. Då kommer den få hämta gran, köra till kyrkan och skjutsa på Markim-dagen.

Kan en häst bli finare?

Här ser han glad ut, men han var lätt irriterad när vi höll på och sprang fram och tillbaka för att hitta rätt gran och en hela tiden var tvungen att hålla koll på hästen, haha. Note to self: välj alltid ut granen i förväg. Gärna innan snön kommit också.

Mina favoritkillar <3

Vackert så in i bängen.

 

Kom bara ihåg att alltid kolla med markägaren om du kan hämta gran, det är inte tillåtet att ens bryta en kvist i skogen om du inte har markägarens tillåtelse. Och bara för att någon annan får betyder inte det att det gäller flera. Allemansrätten och äganderätten är båda sånt som vi ska vara ytterst rädda om <3

Luciaritt

Vi beslöt oss för att ha en luciaritt mellan gården och torpet med familjen. Jag blev lite uppehållen på förmiddagen så jag kunde inte rida med, men jag och Gustaf eldade och preppade fika i torpet i väntan på ryttarna.

Det var riktigt snöoväder tidigare under kvällen.

Sådär så att man knappt ser omgivningarna…

En suddig bild på min sysslingdotter Lo på hästen Sproti.

Hästarna fick förstås hö att mumsa på.

Lo och pappa inne i värmen.

När det väl var dags att bege sig tillbaka till hästgården hade det slutat snöa. Istället var allt sådär tyst och vackert som det bara kan vara en mörk vinterkväll.

Trask i skogen

Ut i skogen ska man. Alla årstider, det är lika magiskt men på helt olika sätt året om. Jag är ju ute i skogen när jag rider regelbundet, men det är ändå en annan sak att gå tillsammans till fots bland granar och tallar.

Gustaf utan huvud. Måste säga att han klär oerhört bra i snickarbyxor.

Novembermorgon

Här har jag vuxit upp och här hoppas jag att jag alltid kommer få leva. Jag tröttnar aldrig på den här platsen, med sitt magiska landskap, sin historia, sina människor och sina djur, vilda som tama. Platsen som får mig att tappa andan gång på gång. Markim socken <3

På väg till jobbet, foto taget mellan mjölkgården Stora Lundby och mammas och pappas gård Husbyön.

Okej jag vet att fyra landskapsbilder efter varandra är helt emot bloggreglerna, men vad ska man göra när man tycker att precis ALLT är lika vackert?