Milda Matilda

En av granngårdarna vi har heter Markims-Bergby. Där bor Matilda med sin man Andreas och deras två söner. Andreas har nu tagit över gården efter sina föräldrar, som också har ett hus på gården. Vi lärde känna varandra typ förra året eller nåt sånt… Och tur är väl det, för bättre grannar kan man inte ha! Jag blir ständigt förvånad när jag tänker på hur lite folk som ändå bor på den här ytan vi kallar socken, hur många av dem som ändå är fantastiskt trevliga. Inte bara trevliga egentligen, utan folk man faktiskt vill umgås med. Vi är inte precis lika varandra allihopa, men alltid finns det något man delar och anledningar till att vilja ses. Okej, det finns utan tvekan undantag, men på det stora hela.

På Bergby har de tjurar, får och så Matildas hönor. En bra blandning. Vi fick ett nytt lass med ägg skickade från Österbotten, eftersom det gick så dåligt med de förra. Fast den här gången såg fina Lotta till att äggen blev fraktade med en släkting på en färja till terminalen i Stockholm där Gustaf hämtade upp dem! Hur underbart?! Sen tyckte vi att det var lite lite med bara sju ägg, när vi hade plats för 16 i kläckaren, men fler hade hon inte.

Då (som en skänk från ovan) ringer Matilda och undrar om inte vi vill ha lite ägg av henne. Hon hade bytt lite med en annan granne och hade några gröna ägg som vi kunde få. Förut skulle vi prompt endast ha islandshöns, men nu struntade vi i det och körde ändå! Jag åkte över till Matilda morgonen därpå och fick förutom fem gröna ägg, två av hennes bruna 🙂 Snälla grannar helt klart!

Jag fick också gå in i deras fårhage där alla lammen traskar runt. De var lite blyga, men jag fick några bilder i alla fall 🙂

Matilda var inte lika läskig som jag.

Små rumpor!

Lite stora, men man kan minsann dia ändå!

Vi hejade lite på hönsen också.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *