En skäck så käck

Vi har många nya hästar i stallet nu. Efter att vi för två år sen hade kvarka har flera boxar stått tomma. Några gamlingar strök med under sjukdomen, efteråt var det två som flyttade och sen har oturen varit framme och tagit två hästar till 🙁 Båda blev akut sjuka (vid olika tillfällen och av olika orsak) och det var tyvärr inget man hade kunnat göra något åt… Såhär är det att bo på en gård med många djur. Sen jag var liten har jag fått lära mig att saker händer, skador, sjukdomar och annat. Jag har lärt mig att inte ta det för hårt när det är hästar som inte stått mig särskilt nära. Men det är alltid svårt och jag lider naturligtvis alltid med människan som förlorat en vän. Jag var så nära att förlora Faramír en gång och det var utan tvekan det värsta jag varit med om.

Efter kvarkan tror jag att folk inte vågade sig hit. Fullt förståeligt, det är en fruktansvärd sjukdom. Men sen spred sig ordet igen om att vi var fullt friska, sanerade och back on track så nu står folk på kö igen! Tre nya hästar har kommit nyligen och fler är på ingång. Först kom Vipar, en supertrevlig rödskäck som inte alls blev accepterad i sin nya flock. Men sen kom Glitnir och Ottar och de två skäckarna fann varandra direkt! Nu har vi också lyckats få hela den stora flocken att fungera vilket känns superbra. Alla hästar är nöjda och rangordningen verkar vara klar!

Bästa vännerna!

Full fart var det när vi släppte ihop dem första gången!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *