Vissa går på krogen och andra kör med plogen

Visst är det en hemskt jobbig vinter i år med så växlande temperaturer och snö ena dagen och tö nästa? Jag ser bland mina vänner på facebook att det verkar vara likadant i flera delar av världen. Fram och tillbaka, det kan liksom inte bestämma sig. ”Klimatförändringar”, ”miljöförstöring” och ”global uppvärmning” är det som ekar i mitt huvud. Allt går liksom enligt beräkningarna. Förlåt, fel av mig. Allt går enligt beräkningarna, fast lite tidigare än vad forskarna trott. Jag och Gustaf försöker i alla fall göra allt vi kan för att påverka (eller snarare för att inte påverka). Det är någonstans det viktigaste. Kan vi inte tillsammans göra världen bättre så kan vi åtminstone tillsammans låta bli att göra den sämre.

Med all snö som kom förra veckan fick min käre far sätta sig i traktorn och ploga i timmar. Mamma tar snöslodan och tar alla ställen där traktorn inte kommer åt. De är ena kämpar, våra föräldrar. Pappas traktor är dessutom en Fordson från 60-talet, den är helt klart en kämpe den med, haha!

Mina dagar börjar numer med att släppa ut hästarna i rasthagarna. Det är härligt att se dem springa ut i snön. De passar så bra i den miljön, våra små lurviga islandshästar.

Fåglarna är det fart på.

Fåglarna är det fart på.

Vårat sto Vigga i trav över gårdsplanen.

Vårat sto Vigga i trav över gårdsplanen.

Hästrumpor <3

Hästrumpor <3

Jag tycket att björkarna gör så mycket på vintern. De är verkligen sommarträd för mig, så när de står där lövfria och snötäckta känns det verkligen som att allt är i vila. Lite som Narnia där allt varit vinter i många, många år.

Jag tycket att björkarna gör så mycket på vintern. De är verkligen sommarträd för mig, så när de står där lövfria och snötäckta känns det verkligen som att allt är i vila. Lite som Narnia där allt varit vinter i många, många år.

Fina Faramír!

Fina Faramír!

Bylur, fortfarande lite smutsig från mellandagarnas plusgrader och lerhagar.

Bylur, fortfarande lite smutsig från mellandagarnas plusgrader och lerhagar.

 

 

 

One Comment

  1. Ingrid och Sigvard

    Kära stallpigan
    Vi har följt med din blogg ända från början och imponeras av den energi du och Gustav lägger ned på att leva så miljöriktigt som möjligt.
    Bra!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *